Oskuldsinlägg

 
 Första tangenttrycket. Första inlägget.
 
Jag blir alltid så fascinerad av att tänka på hur andra människor tänker och fungerar,
och framförallt a g e r a r...
Detsamma gäller min fascination över hästarna. Varför gjorde hästen så när jag menade si osv. Ni förstår säkert hur jag menar.
 
   Jag är helt övertygad om att "sådan matte sådan hund" även stämmer in på ryttare och dess hästar.
 
Hur ofta har man sett den seeeeega hästen med de låååångsamma stoooora stegen, ridas av sin luuuuugna ryttare som inte-ska-med-tåget-varken-idag-imorgon-eller-till-helgen.
 
Hur ofta har man sett hästen med eld under hovarna, som tror att det klassiska ridhusspöket ska visa sig varje gång du kommer till ett hörn. Som konstant bär intrycket av "förlåt att jag finns", ridas av sin minst lika försiktiga ryttare som sitter ihopkrupen och är minst lika ängslig som sin häst.
 
Det finns huuuuur många fler exempel och liknelser som helst! När man jobbar som ridlärare, eller tränare, stöter man på många elever med egna hästar där man ser dessa kombinationer av just "sådan ryttare, sådan häst".
Jag har insett på lite senare tid att detta påverkar min undervisning mer än vad jag tror. Jag kan inte säga till den lugna ryttaren att bli snabbare, kvickare m.m. hela tiden. Denne måste inse det själv för att en förändring ska kunna ske på ett snabbare sätt. Utan jag måste hänsyn till att detta och istället hjälpa till med bättre övningar som gör att ryttaren måste agera kvickare, utan att jag själv har påtalat det. Då har poletten oftast trillat ner av sig själv, om ryttaren i fråga förhoppningsvis har lite egen självinsikt...
 
Ridning handlar så mycket om just känsla. Ryttaren måste känna själv för att förstå vad jag menar, och vilken känsla jag är ute efter att de ska känna. 
 
När vänner och elever frågar om det är svårt att jobba som ridlärare brukar jag svara:
"Tänk dig att du träffar en utländsk person som är i Sverige på semester. Denna person frågar dig om du kan tipsa om något ätbart som är typiskt svenskt. Du skrattar och säger, är man i Sverige måste man smaka både surströmming och kaviar. Den utländske personen svarar, och hur smakar det?"
 
När du kan förklara för någon hur dessa två matvarianter smakar och personen i fråga tycker att det smakar precis så som du har beskrivit. Då har du ett litet hum om hur lätt, kontra svårt, ridlärareyrket är.
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0