wowfeeling x 2 + jobb = En bra dag helt enkelt

Det är inte bara Zavannah och alla ridskolehästar som snor min uppmärksamhet. För snart exakt ett år sedan fick jag ett erbjudande som var alldeles för bra för att tacka nej till. Jag köpte mig min första egna häst!
 
Iniesta, som hon så fint heter, är född -12 e. Belamour - Lasandos. Trotts att hon bara är en bebishäst, så är hon en väldigt stor bebis. Hon är ca 167 cm i mankhöjd redan, och fortfarande lite överbyggd. Så det blir en stor häst. Eller, jag vill nog inte säga att hon blir stor. I min värld klingar det tyvärr lite negativt i öronen när jag hör att det är en stoooor häst. Iniesta har väääääldigt långa ben, men är mycket ädel och nätt i modellen. Typisk högkvadratisk häst med andra ord! Hon är altså inte stor, hon är hög! Och DET mina vänner, är en väldigt stor skillnad!
 
 
I vilket fall som helst så fick jag idag äntligen se henne trava för första gången på, jag vet inte hur många månader.
Åhhhh vad fin hon är! Här fick jag dagens första wowfeeling! Det känns bara mer och mer rätt att jag gjorde detta köp. Det är ju alltid en chansning när man köper en unghäst. Iniesta var precis fyllda 1 år när jag köpte henne. Som många av er kanske vet så är ju inte 1-åringar göööörsnygga direkt. Även om man kan se att det döljer sig en liten svan bakom all överbyggdhet, tuffsig päls m.m. Har man inte ekonomin, eller sponsorer, så måste vi vanliga dödliga kanske leta efter just hästar i denna ålder för att kunna hitta sin nästa stjärna.
 
Nu gillar ju jag att rida unghästar. Jag älskar se utveckling, och att sätta min egen prägel på hästen så att det faktiskt blir en Sandra-häst. Så hade jag haft hur mycket pengar som helst, då hade jag nog troligtvis köpt mig en unghäst ändå!
 
Efter att jag gjort alla bestyr hos Iniesta. For jag direkt vidare till Zavannah (de står tyvärr inte i samma stall). Idag stod Nina-träning på schemat! Zavannah kändes ganska fin från start. Vi jobbade som vanligt med lösgjordheten och att hon ska vara rund i innersidan, utan att spänna upp sig. Vi fick göra en ny övning som passade mig och Zavannah jättebra! Man red skänkelvikning från långsidan, och sedan ställde man om och red sluta tillbaka ut till väggen. Mycket lösgörande övning! Arbetspiruetterna fick sig också en omgång. Och det blir bättre och bättre för varje gång. Piruetterna åt höger känns nästan (med betoning på nästan) enkelt. Vänsterpiruetterna är fortfarande lite jobbiga både för mig och Zavannah, men jag ser en klar förbättring från gång till gång. Efter avslutad träning hade jag som vanligt wowfeeling. Nina är helt suverän på att sätta oss i övningar där man får både 1, 2 och 3 aha-upplevelser ibland.
 
Kvällen har spenderats på ridskolan. Idag var det hoppning som stod på schemat för eleverna. Hoppning brukar innebära att det blir tårtkalas veckan därpå. Men jag gjorde klart för alla grupper att jag bantar och vill helst inte bli sukta efter tårta nästa vecka. Med hot funkar allt, alla satt kvar! =)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0